Precis som jag tänkte...

Tänkte ta mig en tupplur ensam i sängen för en gångs skull eftersom Penni ändå sover och lillan med! Lägger mig... och lillan vaknar.

Ändrad plan 1: lägger mig i sängen med lillan på bröstet så vi kan tupplura tillsammans. Kommer i ordning... och lillan storgråter och är täppt i näsan.

Ändrad plan 2: jag sätter mig upp lite mer så lillan får lättare att andas. Så kan jag tupplura lite halvt sittandes. Väl upprest... får jag spott fel i halsen (jag vet!!) och börjar hosta... och lillan klarvaken och jätteledsen igen.

Ändrad plan 3: jag söver, vaggar, vyschar och lillan somnar om. Då kan jag tupplura äntligen. Lite telefonprat senare (hon brukar aldrig störas av ljud ju!?)... och lillan tittar på mig med ögon fulla av ilska! Here we go again.

Ändrad plan 4: jag tittar på tv lite tills lillan har kommit till ro ordentligt. Sen tupplurar jag. Tv:n på ljudlös men blinket av ljuset stör tydligen för... lillan somnar icke om!

Ändrad plan 5: jag sitter här i mörkret rätt upp och ner och guppar, gungar, vaggar och vyschar så lillan i alla fall får sova. Och så länge jag gör det... så sover hon faktiskt.

Den här tuppluren blev ju precis som jag tänkte. Exakt på pricken.
Skönt så.

Ingen sömn men det är allt mysigt ändå! Får dessutom fast och fin rumpa av allt guppande kan vi ju hoppas! Vem behöver gym?!

/iPhonemelie

Polis polis potatisgris.

Konstapel Kling är vansinnig här hemma! Något har hänt med hans skjortärm och nu tycker han att han ser oanständig och professionell ut! Helt rabiat är han som ni ser!



Som den polis han är har han gjort en grundlig undersökning för att hitta den skyldige, dock utan större framgång. Jag har har haft span här nu under förmiddagen och jag tror jag är den skyldige på spåren...



/iPhonemelie

En helt vanlig morgon...

Inget speciellt alls. Penni leker med nyckelpigan precis som vanligt. Inga konstigheter what so ever. Bara Penni, precis som hon är...



Snart är det dags för tandborstning. Hört att det är viktigt det där... så att inte tänderna ramlar ut eller nåt.

/iPhonemelie

Måste kissa!

Sedan Lotta kom har det här med pottan inte alls varit så populärt hos Penni. Hon har ingen alls lust att prova den så vi har lagt det på is. Vill inte pressa fram något, det kommer när det kommer.

Idag fick hon fina trosor med lille katt (hello Kitty) på och gick så nöjd och stolt med bara dem på hos mormor och morfar. Rätt vad det var tittade hon på morfar när de lekte och sa: Måste kissa! Han bar snabb som en vessla med sig henne och satte henne på pottan och vips, så kom första kisset på pottan! Första kisset och första gången hon känt och sagt till innan!

4 vuxna människor stod sen och skrek av glädje, dansade, sjöng olika kisshurrlåtar, berömde, klappade händerna och pussade denna nykissade stora tjej. Normalt? Jag tror det. Det är ju stort!

"Måste kissa!" Stort!


/iPhonemelie

Det ska göras med stiiiil!

När vi leker i Pennis rum är det som ni vet Pippi-figurerna som är den absoluta favoriten just nu. Hon grejar och pysslar och leker med dem hur mycket som helst men nu de senaste dagarna har en nygammal kärlek väckts... det är klart att man ska vara fin även när man leker!


Siiiina schooooj! (för er som inte pratar Penni betyder det naturligtvis fina skor!)



Siiina sejej!

/iPhonemelie

All is right in the world again.

Idag är en bra dag, det känner jag i kroppen! Lillfis också som så gärna poserar och ser söt ut...



/iPhonemelie

Gör om, gör rätt...

Ikväll har jag gråtit en liten skvätt över dåligt samvete för att jag tog Penni från klapp och klang för att vara konsekvent. Hur mycket fattade hon av det och lärde vi oss någonting av det alls egentligen? Vi blev osams och jag spenderade resten av dagen med dåligt samvete och Penni kände sig förmodligen bara ännu mera utanför.

Till vilket pris ska man vara konsekvent och vilka strider ska man välja med en två-åring? Vad förstår hon och vad är helt onödigt banka huvudet blå-idioti som ändå inte tjänar något till? Jag vet inte det. Jag vet bara att hon trotsar nu och den hon trotsar är mig. Varför? För att det är mig hon blivit av med. Kort och gott.

Borde inte tålamod, kärlek och värme då komma före konsekvens i uppfostran just nu? Jag tror att jag kommer försöka se det så från och med nu. Hon är trots allt bara två år och så vitt jag vet ingen Stewie som planerar hemska dåd för att ta över världen. Än. Hon testar mig och i mångt och mycket ska man absolut vara konsekvent och noga, men vissa saker kanske man kan låta vara. Blir så mycket jobbigare för alla när det blir som idag.

Imorgon har jag bestämt mig för att jag lämnar den lilla hemma och tar med min stora på en välbehövlig tjejförmiddag bara hon och jag. Vad vi ska göra? Precis det hon vill faktiskt. Med strössel på.

/iPhonemelie

Och nu...

... är alla glada och nöjda igen. Härligt!






/iPhonemelie

Två barn ja...

Det är inte alltid så lätt att vara själv med två barn. Oftast funkar det bra. Ibland funkar det mindre bra. Vissa dagar funkar det inte alls. Idag... ja döm själva efter att ha läst delar ur ett sms jag skickade för en stund sen...

"Är helt slut. Fick dra med två gallskrikande ungar från klapp och klang för att penni inte lyssnade på mig, sprang där man inte får, slängde sig på golvet och vrålskrek och bara trotsade. Antagligen för att hennes syster gallskriker så fort jag lägger ner henne ifrån mig en sekund. Jag har ont i rygg, arm och handled och är så trött på pennis trots att jag vill gråta. Ingen rolig start på fredagen alls. Försökte bli vän med penni nu varpå hon lackade ur totalt för att jag inte kunde hjälpa henne med skorna eftersom lillasyster ammade. Nu är Lotta arg för hon ligger i sängen och jag andas och vräker ur mig det där. Men annars har det gått fint. :)
Ps: penni bajsade precis i trosorna också utan blöja."

Jag har sagt det förut och jag säger det igen... Astrid Lindgren, utan henne vet jag inte vad. Hon återskapade lugnet här hemma och nu ligger bägge tjejerna i sovposition. Jag med. Just idag struntar jag i disk, städ och tvätt och unnar mig ett tyst och lugnt rum med en sovande bebis i famn (hoppas jag i alla fall!).

Over and out.

/iPhonemelie

What's up with this?

Min minsta tjej har en favoritplats på jorden. En där hon om hon kunde skulle tillbringa dagens alla minuter! Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker locka med andra platser, hon blir nöjd först då hon fått gosa ner sig totalt... i min armhåla!



Lotta, i full färd med att borra ner huvudet i armhålan min. Jag har hört talas om barn som gillar att sova i mjölklukt, men detta?

/iPhonemelie

Inte gälen men fantastisk!

Jag hörde mig själv säga att Emils i Lönnebergas pappa Anton är fantastisk på alla vis... (vänta lite nu...) ... eh ja förutom när han luggar sitt barn så han lyfter från marken, gapar och skriker på sitt barn, är snål in till benet och låser in sitt barn i en liten bod varje dag... men förutom det är han fantastisk alltså.

Han är dessutom lite lik mig i vad man måste prioritera att komma ihåg då minnet inte alltid är det bästa...

Mamma Alma: Anton, du glömmer väl inte att vi är bjudna på middag till fru Petrell.

Pappa Anton: Åh nej, inte må du tro att jag glömmer en sån sak. Ja ä inte gälen på det viset inte!


/iPhonemelie

Vilka är alla dessa någon?!

Någon människa på ett jobb här har tänkt till. Någon presenterade en slogan för någon annan och någon annan tyckte att det lät toppen! Det kör vi på, bestämde dessa någon tillsammans. Sen tyckte någon annan att annonsen såg lite beige ut så denne bestämde sig för att framföra idén om att pimpa till den lite. Göra den lite mer slagkraftig så att säga. Någon höll här med och idén för häftigare annons togs i bruk. Alla dessa någon kände sig förmodligen mycket nöjda när allt var klart. Allt blev precis så slagkraftigt som de önskat!




Denne någon som nu sitter och skriver (tillika jag) kan tycka...

What?! Denna slogan säger väl emot sig själv eller? De som precis ska flytta hemifrån kanske borde hållas rätt långt ifrån de som "bara vill ha lugn och ro", eller tänker jag fel? Och älghuvudet?! Där pimpade de till det rejält men vad betyder det? Va står det för? Vilka riktar det sig till? De unga nyutflugna eller de som bara vill ha lugn och ro? Och vad i hela friden ska någon av dem med ett älghuvud till?

Annonsen förbryllar mig. Dessa någon som tagit besluten förbryllar mig. Älghuvudet... ja det förbryllar nästan mest!

Flytta till kolsva. Vi har vilda ungdomsfester, bara lugn och ro samt älg! (?!)

/iPhonemelie

Hon är så fin...

Penni är så otroligt fin mot sin syster. Hon tycker mycket om henne och lyser upp när hon ser henne. Ofta vill hon pussas och gosa eller hålla handen en stund.

Nu har Lotta börjat le och skratta lite åt Penni när hon busar med henne. Det värmer så i kroppen på den här lilla mamman att känslorna inte får plats.




/iPhonemelie

Happy feet!

I februari-mars någonstans kom mina problem med fötterna tillbaka. På tre-fyra veckor blev det så illa som det i förra vändan tog flera månader att bli.

Snabbt eskalerade det onda så att jag fick börja förlita mig på kryckorna igen. Minns inte när detta var... april kanske? I slutet på april kunde jag knappt gå och sjukskrivningen blev ett faktum. Först på halvtid men i maj någongång blev jag helt sjukskriven med konstant belastningsmärta.

I takt med att jag blev tyngre blev smärtorna värre och värre. Under sommaren var jag som sämst och kunde inte på ett tillfredsställande sätt ta hand om hemmet, mig själv och min dotter och fick därför bo hos mina föräldrar i lysekil då Jens jobbade. Jag hade kryckorna ständigt och använde rullstolen ofta för att kunna åka med till affären eller så. Jag var ofta rädd och ledsen.

I augusti kom Lotta. Efter tre dagar på bb slog det mig att det inte alls gjorde lika ont längre när jag gick. Efter ett par-tre veckor kunde jag gå på ICA utan kryckor och utan att gråta efteråt. Nu, åtta veckor efter förlossningen kan jag stå på fötterna i 30 minuter och kratta min framsida utan att få speciellt ont alls. Jag använder aldrig kryckorna och behöver aldrig kyla ner fotsulorna längre. Jag har ont då jag överanstränger mig, men det kan jag gärna lev med.

Inga ord kan säga hur glad jag är över detta. De finns inte än de orden som rymmer tillräckligt mycket så jag får i så fall hitta på dem själv. Men hela mitt liv har blivit lättare, roligare och ljusare igen. Jag uppskattar varje steg, det gör jag verkligen! Jag uppskattar alla de små saker jag bara för ett par månader inte kunde göra... handla, gunga min dotter, kratta löv, stå och duscha, städa, gå på stan alla de saker man annars tar för givet. Allt det älskar jag att jag kan göra! Jag älskar att jag fått tillbaka mina fötter igen.

Till nästa gång (vi håller tummarna för aldrig)...



/iPhonemelie

Tandläkarbesök!

Igår fick vi klämma in ett besök hos tandläkaren eftersom Lillfis ramlat och slagit i tanden. Det var ingen fara som tur var, bara några flisor borta. Att öppna munnen för tandläkaren var väl ingen hit direkt tyckte Penni men efteråt fick hon en present och allt var förlåtet. Ser någon vad det är?



Ett timglas så hon ska veta hur länge hon ska borsta tänderna varje gång. Vi tackade så hjärtligt och betonade hur bra det var. Varken jag eller Penni berättade att tandborstningen i nuläget nästan alltid ser ut så att jag tvångshåller Penni i famnen och försöker borsta hennes tänder samtidigt som hon vrider sig som en orm och skriker. Om jag får tandborsten att nudda de flesta tänder en kort liten sekund är jag glad. Så timglaset... nja.

Penni tittade precis på mig med timglaset i handen och sa:
- Går inte öppna. Bara titta.
Häftigt vad hon kan konversera nu! Det är otroligt roligt måste jag säga. Sen kan det vara så att vi är de enda som förstår det hon säger men konverserar, det gör hon.

Snart är hon tonåring och hennes hela vokabulär består av amen ååh, orka, lol, och chilla!
Jag längtar.
Eller nåt.

/iPhonemelie

Kram och puss!

/iPhonemelie

Ljuvliga barn!

Igår blev vi bjudna (eventuellt bjöd vi in oss själva) till Pennis bästis och hennes föräldrar. Vi fick mycket god mat och trevligt sällskap och lullade sen hemåt på nattakvisten. Ja klockan var ju nio när vi tackade för oss då en timma efter sovdags, alltså praktiskt taget mitt i natten! Det var väldigt roligt att få gå bort och vara lite social och barnen skötte sig alldeles utmärkt!

Fulltankad med energi la jag mig sen och somnade 22.30 (bara en sån sak!). Lillan väckte mig sen för amning... 04.52!!! Det är alltså... tänka, tänka... en hel massa timmar!!!! Närmare bestämt nästan 6 1/2 timma! Helt otroligt trevligt! Sen somnade hon om och vi sov 2 1/2 timma till. Jo men jag tackar! Ljuvliga barn!

Nu tar vi söndag, det betyder ruschla undan, handla, laga mat och få päronen över på kvällsmat!


/iPhonemelie

Ny vagn...

Jag har burit och släpat detta babyskydd under hela tiden Penni använde det och även nu med Lotta. Efter denna förlossning tillstötte dock komplikationer (inga allvarliga) som gör att jag helst inte ska bära så nu köptes det idag en ny vagn!!



Inget mera släpandes i onödan för min del! Känns mycket bra vill jag lova!

Vi passade även på att köpa en annan grej... men det kommer det bilder på senare. Just nu ser det ut såhär...



/iPhonemelie

Fredagsgodis!

Samtal med Lillfis...

Lillfis: Tack tack. Tack tack. (sträcker fram en Smartie till mig)

Jag: nej tack mamma vill inte ha. Penni får äta den.

Lillfis: Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack.

Jag: nej men penni jag vill inte ha. Det var snällt men ät den du.

Lillfis: Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack.

Jag: (avbryter) nej men mamma vill ju inte ha...

Lillfis: (avbryter med desperat ton) Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack. Tack tack. TACK TACK. TACK TACK. TACK TACK. TAAAACK TAAAACK.

Jag: (får nervöst sammanbrott) (inte riktigt men i alla fall tålamodsbrist) ok, tack tack. Mm! Gott!

Lillfis: (nästa smartie) Tack tack. Tack tack. Tack tack. TACK TACK. TAA...

Jag: tack! Mm! Gott!

Och så fortlöpte hela fredagsmyset. Varför jag inte ville ha godisarna? Jo...




Kalla mig kräsen men jag vill helst slicka av färgen på godisarna själv. Uppenbarligen Lillfis också... och inget mer än så.

Tack tack. Mm! Gott!

/iPhonemelie

Djup på morgonkvisten...

Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet. /Stig Johansson

Satt och tänkte på det här ordspråket nyss och hur bra det är att reflektera över. Jag är expert på att leva i väntan. Väntan på helgen, på julen, på våren sen sommaren och så vidare. Det är ju inget fel på att längta och se fram emot saker men man får inte glömma att idag är också en dag i ditt liv. En dag du aldrig får tillbaka oavsett hur mycket roligt du planerar in i framtiden.

Det här är min träningsuppgift nu. Att leva varje dag och göra något roligt av alla vanliga dagar så att de inte bara blir en väntan på något annat...

Den här fredagen börjar vi med att gå till kyrkan. Som Lillfis har längtat! Sen får vi se vad det blir. Dagen är full av möjligheter, är det inte så?



Lotta, lycklig över att nyss ha vaknat! Kanske kan lära oss något av henne...

/iPhonemelie

Just nu...

Vi plockar i och ur och tittar på den fina ballerinan som dansar. Det är mysigt.

/iPhonemelie

5 tankar om sömn...

1. Jag tycker mycket om att sova.

2. Jag lägger mig hellre och sover tidigt än gör något annat. I alla fall just nu. Jag känner stress nu om klockan blir 21.00 och jag inte lagt mig. Det kanske går över sen?

3. Att sova middag är en av de härligaste saker jag vet.

4. Känslan precis innan man somnar, när man vet att man är på väg bort och bara låter sig själv slappna av, är helt underbar.

5. Det enda jag vill göra i livet precis just nu är att sova. I tre dygn ungefär skulle jag vilja sova.

Så vi ses alltså på söndag eftermiddag med andra ord. Gott så.

/iPhonemelie

För allmän information...

En förkyld 7 veckors bebis betyder absolut ingen sömn whatsoever.

Pao riktit!


/iPhonemelie

Lurifix?

En majskorv... eller en bajskolv... eller en majskolvsbajskorv?

Hur som helst trodde jag inte det var detta jag skulle få se när Penni ropade att hon "bassat" tidigare idag... Misstänker att hon på något sätt försöker dra en vals och föra mig bakom ljuset med den här pottgrejen... Vad hon inte vet är att jag är en millimeter från att avslöja henne. Både i pottfrågan och de försvunna napparna (som jag nu börjat hitta under hennes kudde) Vilken dag som helst tar jag den lilla smartisen på bar gärning. Hon är smart men jag är smartare! Ser direkt att det är något lurt på gång även om jag inte kan sätta fingret på vad det är...

Snart så dotra mi...

/iPhonemelie

Hujeda mig!

För det känns som det mest passande att säga om jag nu inte ska skriva vilka fula ord jag egentligen ville skrika rätt ut! Håll i er nu...

Mor och jag tog en timmas trädgård inför hösten. In med möbler, dynor, kuddar, grillen... ja ni vet. Sopade och gjorde snyggt överallt. Väldigt tillfredsställande måste jag säga. Halvvägs in säger mor att hon tar bort en spindel från en av dynorna så att jag ska slippa då spindlar inte alls är en favorit hos mig. Jag kanske inte är rädd för dem tänker jag men nog tycker jag att de är äckliga åtminstone.

Helvägs (kan man säga halvvägs måste man även kunna säga helvägs!) in i arbetet, det vill säga när det var klart och jag gick in på toaletten kliade det lite i huvudet. Utan att reflektera över det någe speciellt kliade jag till och ner på golvet ramlar inte en spindel utan spindeln utav alla spindlar! En Belgian Blue spindel som spenderat hela sommaren med att äta proteiner, träna och injicera anabola! En vild panik utbryter hos både mig och spindeln och jag rusar upp halvvägs in i kisseriet med byxorna på halvstång.

Någonstans i paniken finns vettet ändå kvar för jag viskskriker för att inte väcka barnen som så lägligt somnat samtidigt! Spindeln springer omkring och jag hoppar omkring och famlar i huvudet efter lösningar på problemet som till slut blir mig övermäktigt och jag trampar rätt på den! En lång grimasch och ett förlåt till Gud eller vem som nu har den uppgiften senare gör jag rent mina tofflor och andas ut lite. Mördarspindeln mötte tyvärr sin överman - mördaremelie!

(igen Gud eller vem som dömer, jag är inte stolt, bara glad att jag klarade av pärsen med livet i behåll!)

Om det regnar resten av året är det mitt fel. Jag ber om ursäkt, men det var han eller jag!

/iPhonemelie

Snor hit och dit!

Vi badar i snor. Natten har varit sju gånger mer vaken än vilande. Sova vet jag inte om vi hunnit med något alls någon av oss. Låt mig ta fram min stora pensel och måla er en bild av gårdagkvällen...

Stora är snorig och hostig så det bestämdes att hon behövde lite hostmeduciiiiin där hon låg och hostade sig själv orolig. Hon drack upp det och somnade om lycklig och hostfri... eller inte. Hon skrekgrät länge i panik av smaken, hulkade och till slut kräktes i sängen, på sig själv samt toppade med en halvtuggad mandarinklyfta på sin mammas arm. Sen fick hon välling och Pippi för att lugna sig lite och sen somnade hon om. Skönt så.

Emellan här byttes lakan även i lillas säng då hon kräkts ner det hon hade. Full i magen och full av snor hade hon svårt att äta, sova och ta napp vilket i nuläget ganska mycket utgör hela hennes repertoar. Hon fick smuttammas (ammas små smuttar oftare) (möjligtvis ett påhittat ord men dock ett användbart tycker ni inte?) och sova på mamman bestämdes det...

Tills pappan kom in och var orolig för stora som sov så djupt att hon nästan inte gav ifrån sig någon reaktion när man petade på henne. Det bestämdes då att hon fick sova mellan i stora sängen. Tilläggas bör att hon inte gjort det sedan hon var 3-4 veckor sådär eftersom vi haft henne på larmplattan i början och sen har hon tvärvägrat. Men inatt sov hon några timmar raklång, avlång, på tvären, upp och ner, på sidan, på huvudet, på mig (vaknade faktiskt av att hon bokstavligen klättrade på mig i sömnen och somnade sen halvvägs över). Både pappan och mamman väcktes av små sparkar och slag och ändå konstaterades det imorse att det var den mysigaste natten på länge! Att få ligga sked och lukta på hennes mjuka hår var helt obetalbart och det bytte jag gladeligen bort sömnen mot just inatt.

Flera gånger inatt har lillan vaknat av att hon inte kunnat andas så snorsugen har gått varm till hennes stora förtret. (Usch så hemskt det är det där va? När man inte kan förklara vad man gör och barnet ser på dig i panik)

Jaja nu sitter vi här framför Pippi igen. Jag har lovat lite, lite ston (en liten liten stund). Känner mig trots natten ganska pigg och ganska lycklig av goset. Det är inte bara negativt med sjukisar!




Var tvungen att dokumentera för att bevara lyckokänslan. Lilla Poppen, upp och ner och bak och fram.

Tankar efter tio.

Jag var trött. La mig tidigt, närmare bestämt för 2 timmar sedan. Jag sover inte. Kan inte. Vet inte varför. Nu är det nästan bara onödigt för nu är det 3 timmar sedan senaste amning och allt spänner och vill bara att lillan ska vakna.

Funderar på om det är ok att köra en dum och dummare och kasta en plastmugg (eller något mjukare) i huvudet så hon vaknar och sen låtsas som det regnar med ett glatt "heeey, I was wondering when you were going to wake up!" Inte det? Kanske bara petar lite på henne då?

Annars då? Regn. Jag verkar vara den enda som inte lider så värst av det. Tycker det är rätt mysigt att vara inne så mig stör det inte. Vi ska vara glada som har något väder alls! Det är inte alla som har det, inte (ett poäng om du tar vem som säger så!).

Haha om hon själv börjar väcka sig lite smått får jag väl i alla fall hjälpa henne på traven? Väl? Äsch, jag gört! Vad är det värsta som kan hända om man väcker ett barn som sover? (skrikfest maximum men det låtsas jag som att jag inte vet)

/iPhonemelie

Smart?

I fredags köpte jag mig dessa nya fotriktiga skor. De är sköna och passar för den problematik jag har i mina fötter och dessutom är det Gore tex så de är vattentäta vilket är skönt på höst och vinter.




Igår skulle jag premiärgå i dem men det regnade så jag ville inte ta dem ifall de blev blöta och smutsiga. Ett väldigt typiskt mig resonemang.

Bäst att inte smutsa eller blöta ner de vattentäta, fotriktiga Gore tex-skorna. Det vore ju dumt.

/iPhonemelie

Lite lätt irriterad...

Ibland går jag eventuellt lite lätt överstyr med vissa saker...









Länge hade de tålamod med mitt "hej tjejer, kolla hör då, bobobobo, wiiiii, vad gör mamma då, titta penni, lalalalala, pruttljud pruttljud, grimascher grimascher, oäoöoö, kolla mig då" försök att få en bra bild på bägge två. Länge gjorde de ett riktigt bra försök. Tills tålamodet tröt och bilderna blev sådana här istället...



För Guds skull männska, lägg ifrån dig kameran!

/iPhonemelie

Oh come on!

Jag skrev precis ett helt inlägg om när jag känner precis som Ryan Reynolds i filmen "the Proposal" då han blir nerspullen (Kolsvaord såklart!) med kaffe och utbrister frustrerat och på gränsen till ett nervöst sammanbrott:
OH COME ON!!

Långt var inlägget och precis när jag skulle publicera det så försvann allting! Poff. Borta. Hur jag kände? Jag kände definitivt inte för att skriva om allt utan det enda jag ville göra var att i halvpanik skrika ut ett rungande
OH COME ON!!

Är det detta som kallas ironi? Eller?

/iPhonemelie

Kusin vitamin!

Kusinbus med fina Alvin...



/iPhonemelie

Jag måste ha en defekt hjärna!

Jason Mraz sjunger:

Well you done done me and you bet I felt it.
I tried to be chill but you're so hot that I melted.

Jag sjunger (utan att alls reflektera en sekund över det):

Well you've done done me in your bed I felt it.
I tried to beat you but you're so hot that I melted.

Seriöst börjar jag undra vad det är för fel på mig!

/iPhonemelie

Same, same, but different...

Igår skulle jag komponera ett blogginlägg på kvällsskiften (det vill säga 20.02 då jag lagt mig redo för att sova), men det enda jag fick ur mig var "åh herre Gud!"

Vansinnesutflykt till Västerås med två kinkiga barn, skrik, gap, tjat, lite mera skrik och helt tomhänta på det vi åkt dit för tog musten ur oss alla så 20.02 kändes helt rimligt att stämpla ut. Dock övergick mitt "åh herre Gud" snart till "ÅH HERRE GUUUUD!" i takt med att skrikfesten fortsatte även hemma. En lugn pappa som fixade magmassage till ledsen liten resulterade i sömn strax före 22 och sedan fram till 04.00!! För er som inte orkar räkna är det 6 timmar i streck! Det i sig var värt ett positivt glädjeskrikande "åh herre Gud!"

Idag känner jag för att skriva "åh herre Gud!" med en ton av glädje och lycka! Idag har varit en alldeles utomordentligt trevlig dag på alla sätt. Klapp och klang, häng med mamma, rensat garderob, träffat Annika, Freja och Adela, ätit god mat med sambo, fredagsmys i soffan med mysiga lugna barn och nu ett halvt glas rött, glass och slötittande på tv!

Som sagt... en alldeles förträfflig dag!












/iPhonemelie

5 stycken ord..

... jag verkligen tycker om att säga. De ligger liksom bra i munnen på något vis och jag använder dem gärna, även om vissa funkar i fler sammanhang än andra...

1. Pacifier. Förklaring onödig, säg det så förstår ni. Men det måste sägas med riktigt posh brittisk engelska, då är det som bäst!

2. Radovanovic. Ett roligt ord att säga för det nästan kittlas i munnen. Prova!

3. Sommaräng. Vackert ord. Låter som maräng!

4. Artichoke. Även här gäller att det sägs med en riktigt posh brittisk engelska. Annars blir det bara cowboy av det hela och inte ett skönt ord att säga.

5. Ljubim. Tycker om både vad det betyder och hur det känns att säga. Ljubim... det smakar käften behändigt så att säga.

/iPhonemelie

En vanlig dag...

Frukosthumöret på topp!






Vi gör oss fina...



Vi leker lite...









Vi gosar... (i alla fall en av oss)



Vi åker på utflykt någonstans...



Vi blir trötta...






Vi äter gott...



Vi gör oss klara för kvällen...



Vi somnar sött...



Det går ingen nöd på oss. Tycker om mammaledigheten må jag säga!

/iPhonemelie

Staffan Stalledräng.

Om Staffan har man sjungit ett antal gånger i sitt liv. Först hos dagmamman, sen på lekis, sen 9 år i grundskola plus alla de år jag nu jobbat som lärare. Staffan är för mig mycket välbekant och en låt jag anser mig kunna i sömnen.

Igår kväll tittade vi på när Pippi börjar skolan och alla barnen sjunger just Staffan Stalledräng. Då upptäckte jag något jag inte reflekterat över under alla de år jag sjungit och klämt i från tårna...

Vad menas med "Ingen dag är synes än" som man sjunger? Det är ju inte alls en grammatiskt korrekt mening ens så varför har någon skrivit visan så? Underligt tyckte jag. För inte kan det väl vara så att jag hört och sjungit fel under alla dessa år? Det är inte likt mig i så fall...

Hm... Google, Google....

"Ingen dager synes än."

Ok. Det var ju en korrekt mening. Som tur är har ingen i alla fall hört skillnad på det jag sjungit. Puh!


/iPhonemelie

Tröttmössan på.

Vaknade för amning 05.20 idag. Inget konstigt eller ovanligt alls. Ammade och såg fram emot en stund till med sömn men en av oss hade andra planer. 7.00 somnade hon äntligen och 7.20 gick pappan upp för att göra välling till stora tjejen. Bara att gå upp och möta dagen.

Lämnade stora på dagis och såg fram emot en skön vilostund med lilla för att bota tröttheten efter natten och den tidiga morgonen. 2 amningar, ett långt vakenpass och diverse knöl och gråtattacker senare åkte jag och hämtade stora utan en minuts vila.

Efter mat och lite lek såg jag fram emot att bägge tjejerna skulle sova samtidigt så jag kunde stänga mina små blå en stund. En amning och lite knölande senare vaknade stora och jag satte på kaffe.

Nu ammar jag och ser fram emot att totalt tvärsomna direkt efter detta och få sova i sju timmar. Skönt så.

Over and out. Zzz...


/iPhonemelie

En glad skit!

Säga vad man vill men vad det gäller morgonhumöret tar hon i alla fall efter sin mor...



/iPhonemelie

Inte att förglömma...

Helgen bjöd också på ettårskalas hos den charmante tjej- och killtjusaren Julian! Han är så go och vill pussas med alla, till mitt gillande och Pennis förtret. Hon är inte riktigt på samma våglängd som honom än, men ge det ett par år så kommer de där ögonen golva henne totalt!

Tyvärr tog jag inte ett enda kort på kalaset! Hade fullt upp med att prata med tjejerna tror jag. Däremot fick jag med detta...


Lillfis nya pjuck! Prioritera, prioritera. Känns som min grej. (men de är ljuvliga skorna, är de inte?)

/e

Kusindop!

Idag döptes fantastiska lilla Astrid och hela Wretlingsklanen var samlade för att fira henne ordentligt! Mycket trevligt och roligt att se alla. Dock fick jag inte något riktigt bra kort på huvudpersonen alls... blev mest Lillfis som stal min kamerauppmärksamhet...












/e