Att njuta...

Jag älskar Lysekil. På riktigt.
En liten bit av himmelen är vad det är...












- iPhonemelie

Mönsterbarn!

Igår hände något särskilt i mitt mammaliv. Jag tog med mina två döttrar till sjukgymnasten då jag skulle få stötvågsbehandling under fötterna och det gick.... alldeles jättebra! De satt lugna och rara med varsitt paket russin och charmade sjukgymnasten så att han till slut sa att det var otroligt vilka snälla barn jag har!


Sen satte jag dem i bilen och for till Lysekil med far min. 5 timmar i bil och det gick.... alldeles jättebra! Inte ett gnäll på hela vägen tack vare iPad, iPhone och bärbar dvd! Strålande!

Väl framme i Lysekil tog det ungefär 1 1/2 minut innan tjejerna var i badet och ytterligare 32 sekunder innan de var osams om vem som skulle ha vilken badleksak. Men ändock...


... nästan precis hela dagen snälla, lugna, rara och glada barn. Dessutom en helg i min absoluta favoritplats i världen. Något mer kan jag inte önska någonsin!

- iPhonemelie

Nu får jag berätta...

Jag har fått en förstelärartjänst på min skola! Jag har vetat om det en stund men inte fått säga något, men nu är det alltså officiellt efter en liten gratulationscermoni på rådhuset tidigare idag. Det börjar sjunka in nu så smått här och jag börjar känna mig stolt och glad.

Det blir spännande nästa läsår att se mer exakt vad denna tjänst kommer att innebära, jag ser fram emot de uppdrag vi kommer att få arbeta med. Det känns roligt nu det här!




/iPhonemelie

Gongligong!

Hon blir stor så fort min minsting! Häromdagen lärde hon sig gunga precis så som storasyster brukar göra med fart och allt. Och vad stolt och glad hon var!








Jag har ingen bebis kvar alls nu minsann. Men istället har jag en livlig, envis, rolig liten busunge som närmar sig 2-årsstrecket. Varje dag får hon mig att skratta och vilja äta upp henne för att hon är så gullig. Envis som synden och vill bara göra precis som hon själv vill men så charmig att jag faller pladask direkt!

Underbara stora inte alls bebis längre unge!

/iPhonemelie

Hipp hipp hurra!

Idag är det en mycket bra dag! En viktig dag! Och en rolig dag!

Det är min födelsedag! Och även i år fyller jag inte en dag över 22 så det är skönt! Jag blev firad med paket på sängen imorse och tjejerna hade köpt mig mystiskt passande presenter måste jag säga...





I övrigt firar jag mig blygsamt i år. Jag har ju som sagt redan fyllt 22 så många gånger så det känns inte riktigt lika stort längre. (Fast lite kul är det allt så klart att bli lite uppvaktad!)

Hur som helst, grattis till mig!

/iPhonemelie

Dubbelt så bra!

Borde jag kanske köpa mig ett par solglasögon med styrka i?



Eller är dubbelt så många helt enkelt dubbelt så bra?

Lite opraktiskt ibland bara men snyggt är det ju, det skriver jag gärna under på! Ser inge dum ut heller. Så det är skönt.


/iPhonemelie

Jahapp...

Här sitter jag då. En tisdag kväll i soffan. Gör ingenting. Bara halvligger och slökollar på tv:n. Andas djupt och slappnar av hela kroppen. Har inget plugg mer och för dagen inte heller något jobb som måste göras. Inget som stressar mig och drar. Jag kan utan tvekan bara sitta här hela kvällen och slappa. Som jag har längtat efter precis just det. I en evighet. Äntligen kan jag!

VARFÖR KAN JAG DÅ INTE GÖRA DET UTAN DEN HÄR GNAGANDE KÄNSLAN AV ATT JAG INTE GÖR NÅGOT VETTIGT?! VA?!

Suck för mig.


Trummande rastlösa fingrar som ingen nytta gör ikväll...

/iPhonemelie

All this rain it will continue...

... through the morning as I'm biking... Du, du, du, ru, du, du, du, ru... Eller nåt sånt.

Idag är det sista trippen till Gävle och som vanligt skulle det cyklas till stationen. Eftersom jag aldrig kan sova natten innan Gävle har jag legat och lyssnat på ösregnet och gjort upp en plan för att få en så torr cykeltur som möjligt. Tills det öste så mycket att det lät som taket höll på att böja sig. Då bestämde jag mig för taxi.

Dock regnade det ytterst lite när jag väl gick upp så hurtig som jag är (eller hur det nu var?) gav jag mig på min vattentäta plan och trampade iväg. Ungefär efter 3 minuter började det naturligtvis ösa ner regn igen och inte ens min perfekta lösning höll vattnet ute. Så nu sitter jag här på tåget med kalla kinder och lite blöta skor. Men rutinerad som jag är har jag med mig choklad så det ska nog ordna upp sig det här.



Tadaaaaaaa! Smart är den som smart gör! Det vill säga jag då.



Alltså man ser inte riktigt men det droppar konstant från luvan. Alltså det rann från den, så mycket regnade det. Så det var kul.



Tyvärr droppade det in lite mellan byxa och sko så min vattentäta plan blev mer rättså hyfsad ändå-plan.

/iPhonemelie

En lysande tillvaro!

Så jag lånade pappas bil till jobbet igår. Såg inte riktigt instrumentbrädan tyckte jag så jag tände lyset på den. Körde glad i hågen till jobbet och hade mig en riktigt bra dag där faktiskt vid ett par tillfällen låten "the world's greatest" med stor inlevelse spelades i mitt huvud.


(The world's greatest!)

Sent på eftermiddagen satte jag mig sedan i bilen för att åka hem och få i mig lite kvällsmat och barngos innan pluggandet (förbereder mig för opponering) skulle ta vid. Ja. Här sprack min lyckobubbla då jag naturligtvis hade glömt att stänga av lyset på bilen, vilket hade lett till totalt dött batteri.

Med en pappa utomlands, en mamma på arbete, en morbror utan startkablar, de flesta kollegor redan hemgångna och en sambo med två hungriga och hetsiga barn hemma var utsikterna till hjälp inte direkt strålande. Då hittade jag min Ida som både hade kablar och vilja att hjälpa mig! Efter en stund av kliande i huvudet insåg vi att vi verkligen inte kunde hitta batteriet i Idas bil och var på väg att ge upp.


(Fundersamma tjejer som kliar sig i huvudet...)

Då kom min Annika och löste situationen med en bil med synligt batteri som satt vid motorn och inte i bakluckan! (?!)

Förtydligande: efter 45 minuter ute i regnet fick vi då till slut igång min bil! Lycka är bara förnamnet! Girl power är mellannamnet och kan själv blir efternamnet!


(Glada tjejer som high fivar!)

Glad i hågen körde jag hemåt... i ungefär 200 meter innan jag såg skylten med STOP som blinkade på instrumentbrädan. Bara att åka ner till mor och far och ställa bilen där för att byta och låna deras andra bil. Till slut kom jag i alla fall hem, ungefär 20 minuter innan det var dags för läggning.


(Jag med aningens trasslig frisyr tydligen. Kanske av allt kliande och slitande av hår innan det hela var klart...)

Jens skulle sätta in en barnstol i mammas bil som jag lånat då han måste ha vår bil idag och mitt i det hela kom han in och undrade vad det var med mig just idag... eftersom lyset på även denna bil stod på i all sin lysande glans där ute! Kunde ha blivit strålande idag!


(Jag med rädd min och bara ett ben. Det andra ramlade tydligen av av chocken över min egen förvirring. Eller så är halsduken knuten för hårt så att benet inte fick något blod och därför helt sonika föll av... kanske?)

/iPhonemelie

Visst någon som är bäst i världen!

JAG ÄR KLAR MED MIN B-UPPSATS!!! KLAR! KLAR! KLAR! Dessutom är jag färdig med uppsatsen och har just gjort sista delen av uppsatsen. Förutom det skickade jag precis iväg uppsatsen!

Hur det känns?

RÄTT GÖTT FAKTISKT!!!

Nu tänker jag inte skriva en uppsats till förrän... förrän... jag helt glömt bort det här jobbiga med att studera så ska vi ge det ett år eller två? Om jag har tur!

Till den här andra delen som är jag: Bra jobbat! Men nu är det tamejtusan nog. Visst? Väl... ? Snälla... ?


- iPhonemelie